Den lilla klippön Jungfrun även kallad Fagerön som ligger söder om Fjuk, sägs ha hemliga makter. För undvikande av olägenheter bör man inte ens tala om Jungfrun, så länge man befinner sig ute på sjön. Till Jungfrun har folket i vätterbygden i gångna tider velat förlägga "sjelfva trollrezidenset". John Bohman tror i "Wettern och dess kuster" att detta beror på öns "synnerliga fallenhet att förändra figur" i samband med hägringar; ibland framtonar den vanligtvis kullriga klippan som ett taffelberg eller en fyrkant, ibland som en konisk spets eller kanske två på varandra stående käglor. Ofta tycks ön rentav lyftad ur vattnet och svävande bland molnen. För den som tar sig hit ut en solig sommardag kan Jungfrun visa upp sitt vänaste anlete och de skrik och skrän som hörs kommer inte från några häxor eller troll, utan från de talrika sjöfåglar som häckar på ön och kretsar över klipporna och den vita fyren. Ön är dock som anstår en jungfru, ganska svårtillgänglig och låter sig inte angöras utan vidare. Väder och vind bör vara gynsamma för att man ska våga sig intill, för runtomkring finns förrädiska stenar och grund. Det var här som Erik Nordewall mötte sitt öde den 6 juni 1856. Mer om detta finns att läsa på "Förlisningar på Vättern" i denna sait.