 |
|
|
Vid Skärvesten (Skärven) SV. om Stora Röknen strålar tre länsgränser samman, Närkes, Väster- o Östergötlands. Rökneöarna ligger i Närkes län utom Röknehuvud på Stora Röknen som skiljs av Emballasundet och ligger i Östergötlands län.
Stora och Lilla Röknen som ligger knappt en mil söder om Vätterns norra skärgård skiljs där från arkipelagen av Närkesbassängen som på vissa ställen är över 90 meter djup. Mot söder breder Storvättern ut sig.
Stora Röknen har varit bebodd ända sedan stenåldern enligt fynd som gjorts och de sista flyttade därifrån sommaren 1949. I bl.a. Folke Dahlbergs bok Vättern skrevs att ryska krigsfångar 1808-1809 skeppades över för att bryta sandsten till Göta Kanal (rester kan ses än idag). Historien om ryska krigsfångar får nog tas med en nypa salt, enligt granskningar av framlidne Gunnar Rörby så ska det ha varit frivilliga som stannat kvar i Sverige efter kriget. Fantasin har nog flödat när generation efter generation fört sägnen vidare. Öns förste skogvaktare hette Anders Allvin och kom till ön 1802 från trakterna kring Omberg och tjänstgjorde i bara fyra år och flyttade sedan till Lilla Röknen. Drygt ett halvt dussin skogvaktare uppehöll sedan tjänsten till 1903 då August Ring tillträdde. Sysslan övertogs 1918 av sonen Hjalmar Ring med hustrun Olga och de fick sex barn. Dom hade en piga som hette Magnhild. Hjalmars broder Adolf (Adel) Ring som också bodde på ön fattade tycke för henne, de gifte sig och fick nio barn. De levde på lantbruk (ca. 12 tunnland), skogsbruk, fiske och jakt. Handling och postärenden uträttades i Medevi på östgötasidan. Under skolterminerna fick barnen gå i skola i bl.a. Igelbäcken och Olshammar på närkessidan där dom var inackorderade hos släktingar och vänner i bl.a. Dimmestorp, Mon och Nynäs, dom kom tillbaka till Stora Röknen då de stora loven infann sig. Författaren och tecknaren Folke Dahlbergs första ö i Vättern var Lilla Röknen där han 1936 hyrde in sig hos de sista på ön boende "Allvinarna", där bodde han i två år för att 1938 hyra in sig hos Hjalmar Ring på Stora Röknen. Han byggde sig sedan en liten stuga och ateljé på Ängberget (en udde på östsidan av St. Röknen) 1941. Dahlberg är den store skildraren av Vättern och Rökneöarna med i synnerhet sin bok Vättern.
Folke Dahlberg vid sin egen byggda stuga påStora Röknen. Fotograf: Okänd
I mitten på 1940-talet varslade militären att ta över hela Stora Röknen för att använda den till skjutplats och militära experiment. Familjerna Ring och Folke Dahlberg fick motvilligt ge sig av. Den förste att lämna ön var Dahlberg som 1946 riggade ut från Malipshamn med orden från inledningen i sin bok Vättern: "En tidig septembermorgon, så grå och ödslig att både fåglar och människor tryckte i det längsta för att börja en dag under regnets tröstlösa villkor, lämnade jag ön som varit min tillflyktsort i sju år. De få personliga tillhörigheter som fanns kvar på ön rymdes i en segelsäck. Jag bar dem motvilligt till hamnen "
Hjalmar Ring flyttade västerut 1948 för att bli slussvaktare i Forsvik. Hans broder Adolf drog österut sommaren 1949 och fick arbete som gårdskarl vid Vasshammars sjukhem i Hammar. Epoken av fast bosatta var över.
Det var på nordsidan av Stora Röknen som den sista flottan av Råbockar gick under en stormig adventssöndag 1871. Mer om detta i saiten hittar du på knappen Båttyper: "Båtar som seglat på Vättern."
Anders Allvin kom till Lilla Röknen 1806 efter att ha varit skogvaktare på St. Röknen i fyra år. Man levde här som på St Röknen på jordbruk (ca. 15 tunnland), skogsbruk, fiske och fågeljakt. Havsörnen har häckat på öarna i norra Vättern och den sista sköts 1891 av fiskare Helge Allvin. (Se bild till höger).
Numera är Lilla Röknen mest utnyttjad av båtfolk som på sydsidan här finner en oas på sommarmånaderna.
|
|
Militären vid Hjalmars ladugård
Militären vid Adolf Rings hus
Hjalmar Rings hus bränns ned i april 1992 av detidsbrandkåren i Hammar.